Under min tid med X fanns det flera andra kvinnor med i bilden.
Jag förstod det ganska snart , eftersom X alltid valde att sova med sin mobiltelefon under madrassen.


HAR NI NÅGONSIN BLIVIT KÄR I NÅGON, OCH VELAT DELA DENNE MED FLER ?
Nej, jag förstod det..Det ville inte jag heller.


Men eftersom jag då var gift fortfarande ( på pappret) , så ansåg X att han kunde ha fler , han med.!!
Skillnaden var ju självklart att jag och mina barns pappa hade flyttat ifrån varandra.


X beskyllde mig för att vara svartsjuk och misstänksam.
Självklart blev jag misstänksam , då hans telefon alltid var passad.
Och jag vet, jag vet att det var fel av mig, men jag kom över den där jäkla mobilen en morgon.
Och även om jag visste genom min magkänsla att det skulle komma något svar ur den, så var jag tvungen att titta.
Det gjorde ont, men jag var tvungen att få mina farhågor besannade.
Ställde X mot väggen , men han förklarade lugnt att det var hon som smsen skickats till som hade "fifflat" med hans telefon . Det fanns en "grej" på Clas Ohlson som gjorde att man kunde skicka från andras nr.
Säkert tänkte jag..


X bedyrade sin oskuld, och jag "köpte" hans förklaring.
Den ggr, för jag var blåögd, naiv och kär.


Andra ggr blev inte lika trevlig. Det föll sig så att X glömde att kolla sin tel vid ett ögonblick.
Jag kollade och fann fler sms. Och mitt hjärta brast igen.


Vad jag nu i helvete var tvungen att kolla för ???
Bättre att inte veta.
Skulle aldrig någonsin gå i någon annans tel någon mer ggr.
Men med X var det speciellt, för allt var ständigt konstigt.


X flippade ur fullständigt och började gå runt och skrika saker.
Jag bodde då i en lgh i stan.
Sen blev han väldigt otäck, kallade mig väldigt verbalt fula sker och "skakade" om mig så jag föll.
Sen tog han den enda stolen som fanns i lägenheten ( en klappstol från IKEA) , höjde den över mig och sa att han skulle ha ihjäl mig.
Jag fick tag i min mobil och hann slå bästa vännens nr och nämna : Han slår ihjäl mig. ( minns inte riktigt hur det gick till ) 
Hon ringde på eget bevåg polis.
De ringde strax upp mig, och X blev lugn som en filbunke.


Jag gick ut  på gatan för att prata med dem.
Men eftersom X hade den förmågan att växla väldigt snabbt från mörk till ljus så sa jag att det var lugnt.
Och det blev lugnt. Vi pratade aldrig mer om den händelsen.
Och efterhand hände det så mycket mer i mitt liv med X så just den händelsen blev som en i mängden.


Jag valde att fortsätta mitt förhållande med X.
Han flyttade senare in i mitt hus, och jag levde för de"ljusa" stunderna med X.


Denna händelse fick dock en avgörande roll under rättegången.
För även om min vän ringt anonymt till polisen så registrerades samtalet.
Och även om jag sa att det var lugnt och att poliserna kunde åka, så fanns det i registret att min vän ringt för hon var orolig över min situation i lägenheten med X.
Datum, tid och plats.
Och vem som ringt ( är inte anonymt) och vad saken gällde.


Vad jag  vill säga är att ring hellre en gång för mycket , än en för lite.
Tror ni att någon far illa , ring och anmäl, om en anonymt.
Bry er och ni kan rädda någon längre fram.
Tveka aldrig..
Och kom ihåg.. Tänk på er magkänsla..Känns den fel, är det fel. GÅ!!


Imorgon är en ny dag...