måndag 12 september 2011
Att hitta tillbaks...
21:57
Mitt motto nu är att allt går om man vill. Men jag måste ärligen erkänna att det tar tid att bli hel igen, även om jag är fast besluten om att bli det.
X var stundtals väldigt överösande med goda komplimanger i början och jag föll självklart för hans fina sidor.
Snart var det 50-50 .Och senare var det nog 80-20 kan jag gissa.
50 % godhet att jag var fin. 50 % smärta över hur ful jag var.
Blev till 80 % hur värdelös och äcklig jag var och resterande 20 % hur mycket X älskade mig.
X var som jag berättat tidigare väldigt verbalt elak.
Han hade ett ordförråd som sträckte sig långt över mitt , i att hitta negativa verbala saker att kalla mig.
Jag började skriva ner efterhand vad han kallade mig .
Det kunde låta så här..
Sparkat dig? Du skulle ha mer. Jag skulle ha sparkat av dig benen.
Du är lat tjockis. Du kan inte ta hand om dina barn.
Ställer du dig upp med den där feta kroppen?
Jag ska vrida skiten ur dig din äckliga jävel..
Titta på dig --fetto-dum huvud
Titta på dig du är så fet att du inte kan springa.
Man blir skadad av alla påhopp och kränkande ord.
Jag blev liten och sjönk in i mig själv som totalt värdelös.
Vilket resulterade i extremt dålig självkänsla och självförtroende.
Hur blir man hel igen.
Hur hittar man tillbaks.?
Det är en väldigt lång väg dit och jag är medveten om att det kommer att ta tid.
Jag har fortfarande svårt att titta på mig själv och se någon som duger som jag är.
Kan få ångest när jag står i kassan på ICA och ska dra mitt kort . Min profil klankade X ofta på.
Hur ful jag var och hur min haka såg ut.
Jag har dessutom en leverfläck på hakan och den brukade han göra sig löjlig över.
Det svåra med X förminskning av mig var att det ofta lät som ovan.
I nästa sekund kunde han fråga om jag kunde hämta Pizza.
Om jag då sa att -Tror du jag vill äta pizza med dig , när du nyss påpekade hur fet jag var, så svarade han bara lugnt - Har jag aldrig sagt.
Vet när vi var ute och åt. Då kunde jag neka desserten för att jag visste att jag skulle få höra hur äckligt det var att se hur feta människor åt godsaker.
Jag sa nej tack, men då beställde X in ändå .Inte en utan två desserter och sen ville han att jag skulle äta upp dem.För att sedan kunna klaga på mig. Jag vet ..det låter crazy..Om jag inte åt upp dem blev det bråk för det istället.
Jag var alltså inte bara ful och fet.Jag var dessutom äckligt och pinsam också som åt så mycket.
Jag har väldigt svårt att acceptera mig som jag är .
Men jag försöker.
Jag går en kurs i personligt ledarskap där lär jag mig att jag duger som jag är.
Jag lär mig mycket annat också:)
Jag berättade att jag kunde få ångest när jag såg all "vackra" människor omkring mig och att jag själv är en skamfläck på kartan.
Min coach Yvonne sa då åt mig - Pernilla, titta inte då . Titta på något annat och tänk ex: Åh vilken vackert hus .Kan låta löjligt , men det fungerar faktiskt.
En annan sak som hon lärt mig är att smörja in mig med body lotion efter varje dusch. Ett enkelt sätt att bli vän med sin kropp och sig själv. Det funkar :)
Jag går små,små steg framåt. Tänker på allt vackert i livet. Försöker fokusera på vardagens glädjeämnen när de dyker upp.
Lycka nu kan vara att gå ut i trädgården och hämta ett äpple, att åka i bilen och lyssna på musik. Att andas in den höga höstluften och känna att jag växer.
Mina små steg ska bli stora kliv. Jag vet att det tar tid , men jag vet också att jag kommer komma i mål.
Höstkramar och var rädda om er ..
X var stundtals väldigt överösande med goda komplimanger i början och jag föll självklart för hans fina sidor.
Snart var det 50-50 .Och senare var det nog 80-20 kan jag gissa.
50 % godhet att jag var fin. 50 % smärta över hur ful jag var.
Blev till 80 % hur värdelös och äcklig jag var och resterande 20 % hur mycket X älskade mig.
X var som jag berättat tidigare väldigt verbalt elak.
Han hade ett ordförråd som sträckte sig långt över mitt , i att hitta negativa verbala saker att kalla mig.
Jag började skriva ner efterhand vad han kallade mig .
Det kunde låta så här..
Sparkat dig? Du skulle ha mer. Jag skulle ha sparkat av dig benen.
Du är lat tjockis. Du kan inte ta hand om dina barn.
Ställer du dig upp med den där feta kroppen?
Jag ska vrida skiten ur dig din äckliga jävel..
Titta på dig --fetto-dum huvud
Titta på dig du är så fet att du inte kan springa.
Man blir skadad av alla påhopp och kränkande ord.
Jag blev liten och sjönk in i mig själv som totalt värdelös.
Vilket resulterade i extremt dålig självkänsla och självförtroende.
Hur blir man hel igen.
Hur hittar man tillbaks.?
Det är en väldigt lång väg dit och jag är medveten om att det kommer att ta tid.
Jag har fortfarande svårt att titta på mig själv och se någon som duger som jag är.
Kan få ångest när jag står i kassan på ICA och ska dra mitt kort . Min profil klankade X ofta på.
Hur ful jag var och hur min haka såg ut.
Jag har dessutom en leverfläck på hakan och den brukade han göra sig löjlig över.
Det svåra med X förminskning av mig var att det ofta lät som ovan.
I nästa sekund kunde han fråga om jag kunde hämta Pizza.
Om jag då sa att -Tror du jag vill äta pizza med dig , när du nyss påpekade hur fet jag var, så svarade han bara lugnt - Har jag aldrig sagt.
Vet när vi var ute och åt. Då kunde jag neka desserten för att jag visste att jag skulle få höra hur äckligt det var att se hur feta människor åt godsaker.
Jag sa nej tack, men då beställde X in ändå .Inte en utan två desserter och sen ville han att jag skulle äta upp dem.För att sedan kunna klaga på mig. Jag vet ..det låter crazy..Om jag inte åt upp dem blev det bråk för det istället.
Jag var alltså inte bara ful och fet.Jag var dessutom äckligt och pinsam också som åt så mycket.
Jag har väldigt svårt att acceptera mig som jag är .
Men jag försöker.
Jag går en kurs i personligt ledarskap där lär jag mig att jag duger som jag är.
Jag lär mig mycket annat också:)
Jag berättade att jag kunde få ångest när jag såg all "vackra" människor omkring mig och att jag själv är en skamfläck på kartan.
Min coach Yvonne sa då åt mig - Pernilla, titta inte då . Titta på något annat och tänk ex: Åh vilken vackert hus .Kan låta löjligt , men det fungerar faktiskt.
En annan sak som hon lärt mig är att smörja in mig med body lotion efter varje dusch. Ett enkelt sätt att bli vän med sin kropp och sig själv. Det funkar :)
Jag går små,små steg framåt. Tänker på allt vackert i livet. Försöker fokusera på vardagens glädjeämnen när de dyker upp.
Lycka nu kan vara att gå ut i trädgården och hämta ett äpple, att åka i bilen och lyssna på musik. Att andas in den höga höstluften och känna att jag växer.
Mina små steg ska bli stora kliv. Jag vet att det tar tid , men jag vet också att jag kommer komma i mål.
Höstkramar och var rädda om er ..
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Prenumerera
7 kommentarer:
jag tycker du är vacker Pernilla,det har du alltid varit!!
Titta på dig själv och tala om för dig själv hur fin du faktiskt är...hans dåliga självförtroende gick ut över dig..låt det inte fortsätta!!
jag tror många håller med om att du är fin båda in och utvändigt...många kramar på den tuffa vägen!!katja
....blir såååå arg och påmind av assssset.....JAG FÅR RYSNINGAR!!!!
Tack Katja för
värmande ord ..Kramar till dig.
Maria..Jag får också rysnigar..Skillnaden är bara att jag ser det från en annan sida nu.Mycket tack vare dig bästa vän ..Kram
Inspirerande blogg! Du verkar väldigt stark och ha väldigt bra vänner! Ta till vara på dem! En fråga bara vad fick han för straff?
Tack.Roligt att kunna inspirera.Det är mitt syfte med bloggen.Jag hoppas kunna få andra att våga ta sig ifrån. X fick 12 mån fängelse och att betala mig ett skadestånd.
Vänligen Pernilla
Åh Pernilla,
Vet inte vad jag ska säga mer än att fy fan rent ut sagt vad stark du verkar vara. Det är det intrycket man får när man läser det du skriver. Du skriver så otroligt ärligt och rakt och jag blir så fruktansvärt berörd. Jag hade väl aldrig kunnat tro att detta pågick bakom väggarna på ditt hus. Jag ser ju både det och dig ibland (även om det nu var länge sen) när jag är hos syrran som bor strax nedanför.
Tårarna har runnit kan jag säga när jag läser det du skriver att du varit med om. Hade aldrig kunnat drömma om att det fanns såna svin lösa ute på gatan.
Säger som en ovanför: Du är en supersöt och go tjej. Fortsätt att vara det och du är värd så mycket mer än det du gått igenom.
Många kramar Cici T.
Jag hoppas jag stöter på dig nån dag så jag får ge dig en bamsekram i verkligheten
Tack Cici.Jag försöker att skriva från hjärtat, för att jag vet att det är så många som har det som jag, som inte själva kan formulera sig. Jag vill att det ska beröra och jag vill få människor att förstå att det kan hända i vilken vanlig familj som helst.Jag har inga alternativ till att vara stark. Alternativet var att lägga mig ner och dö. Och det var inget bra alternativ :).Så jag är stark och jag kommer inte att ge upp nu. Jag har så mycket att leva för . Och mina barn behöver mig, och jag behöver dem och min familj.Kramar och tack snälla du för ditt stöd..
Skicka en kommentar