söndag 30 oktober 2011
Att rensa bort X..
21:30
Dax att skriva lite igen..
Helgen har varit bra .
En viss del av tiden har gått till att "renovera" sonens rum.
Målning, spackling och rensning..
Fint ska det bli..
Under tiden jag rensade fann jag en bok tillhörande X och jag kom då att tänka på vilket kaos det var när jag ensam skulle packa alla X saker när han blivit häktad.
Mitt i röran som redan fanns i mitt huvud skulle jag rensa och packa ihop alla X tillhörigheter.
Det är så det fungerar . Finns ju liksom ingen annan som kan göra det.
Men det blir ju en hel del saker efter några år under samma tak.
Det som stör mig idag är att jag packade allt så bra jag kunde.
Det som stör mig med är att jag varit så "snäll" hela tiden.
Han kan beete sig som ett riktigt jävla svin och jag ska vara lugn och saklig.
Självklart har jag förstånd nog att inse att det inte skulle göra mig gott att tappa fattningen, men ibland så blir jag så frustrerad.
Vet när jag skulle tömma hans skåp i badrummet med allt , hur jag valde en mindre väska till det, så att han lätt skulle hitta sakerna.
Där la jag det som var mest behövligt som hygienartiklar, pass, kort på barnen osv.
Vad tänkte jag med då ?
Jag var nog i chock.
Kändes faktiskt ganska absurt att packa ner X tillhörigheter överhuvudtaget.
Men jag var tvungen att rensa så gott jag kunde.
Jag fann saker jag visste fanns, och saker jag inte visste fanns.
Med X visste man aldrig vad som försvunnit eller dykt upp.
Men sim kort hittade jag rätt många. Förvånad ?? Nej inte alls..
Jag packade hans kläder, hans porslin, hans foton, prylar ,mm.
Fick ett mess av hans far där det stod ett datum och klockslag när flyttfirman skulle komma.
Och som jag slet med möbler ( förvisso inte så många ), kartonger , leksaker, och den där jäkla studsmattan.
Eftersom X familj avskydde mig som pesten så syntes de inte till under vare sig packning eller bärhjälp.
Men det fixade ju jag..självklart..!!!
Men sakerna skulle han ha.Det var ju hans..
Efter några dagar kom ett mes från X far där det stod.. X har nu räknat upp sakerna som han skulle ha .
Han undrar om kuvertet med 4000 kr som stod vid sängen kom med.???
Då kände jag en enorm ilska, men givetvis icke förvånad över X agerande.
Här var jag helt normal och packade hans skit på ett schysst sätt , och så kommer de och frågar om pengar som inte funnits...
Typiskt drag från X.
Precis som anmälan till soc ang att jag inte kunde sköta mina barn.
Anmälan som kom från X när han satt i fängelset.
Han måste hela tiden komma på något nytt att nypa åt mig.
Messen som kom så fort han blivit släppt nu vittnar bara om hur "tokigt" allt är. .
Det var ju inge direkta hot, utan inbjudningar.
Undrar om X familj och vänner inser att deras X behöver vård?
Hade jag blivit ombedd idag att packa X saker, hade jag hyrt en container , kastet in allt jag hittat och kört den till returpunkten.
Jag hade väl kunnat ta det straffet jag ev hade fått.
Kan inte blivit så hårt för mig.
Kan man psyka ner någon fullständigt, , slå, sparka ,spotta, dra och slita i någons hår, ljuga för sin omgivning, ljuga för sin partner och ta ifrånnågon sitt liv utan att straffas hårdare än 8 månader inlåst utan nytta.Och dessutom vara "precis" som innan , precis som om inget hade hänt....
...då skulle jag nog kunnat kasta skiten utan att ha dåligt samvete.
Tänka sig att jag ändå hade svårt med den här boken jag fann i sonens rum.
Sonen hade även ett spel som han fått av X.
Han sa : mamma måste jag kasta spelet jag fick av X ?
Jag svarade , nej det behöver du inte .Det är ju ditt.
Det kallas att man är mänsklig tror jag.
X behandlig av mig var långt ifrån mänsklig.
Och att det finns människor där ute som står upp för sin vän gör mig sorgsen.
Inte arg , inte frustrerad, men sorgsen.
För snart är "filmen" igång igen, men då med en annan huvudperson än mig.
Jag har hoppat av.
Gett mig av långt från filmens värld.
För när min tanke tänker tillbaks så var det som i en film.Så overkligt.
Jag blev väckt, om en för sent.
Men jag vaknade till livet igen..
Vänskap
Helgen har varit bra .
En viss del av tiden har gått till att "renovera" sonens rum.
Målning, spackling och rensning..
Fint ska det bli..
Under tiden jag rensade fann jag en bok tillhörande X och jag kom då att tänka på vilket kaos det var när jag ensam skulle packa alla X saker när han blivit häktad.
Mitt i röran som redan fanns i mitt huvud skulle jag rensa och packa ihop alla X tillhörigheter.
Det är så det fungerar . Finns ju liksom ingen annan som kan göra det.
Men det blir ju en hel del saker efter några år under samma tak.
Det som stör mig idag är att jag packade allt så bra jag kunde.
Det som stör mig med är att jag varit så "snäll" hela tiden.
Han kan beete sig som ett riktigt jävla svin och jag ska vara lugn och saklig.
Självklart har jag förstånd nog att inse att det inte skulle göra mig gott att tappa fattningen, men ibland så blir jag så frustrerad.
Vet när jag skulle tömma hans skåp i badrummet med allt , hur jag valde en mindre väska till det, så att han lätt skulle hitta sakerna.
Där la jag det som var mest behövligt som hygienartiklar, pass, kort på barnen osv.
Vad tänkte jag med då ?
Jag var nog i chock.
Kändes faktiskt ganska absurt att packa ner X tillhörigheter överhuvudtaget.
Men jag var tvungen att rensa så gott jag kunde.
Jag fann saker jag visste fanns, och saker jag inte visste fanns.
Med X visste man aldrig vad som försvunnit eller dykt upp.
Men sim kort hittade jag rätt många. Förvånad ?? Nej inte alls..
Jag packade hans kläder, hans porslin, hans foton, prylar ,mm.
Fick ett mess av hans far där det stod ett datum och klockslag när flyttfirman skulle komma.
Och som jag slet med möbler ( förvisso inte så många ), kartonger , leksaker, och den där jäkla studsmattan.
Eftersom X familj avskydde mig som pesten så syntes de inte till under vare sig packning eller bärhjälp.
Men det fixade ju jag..självklart..!!!
Men sakerna skulle han ha.Det var ju hans..
Efter några dagar kom ett mes från X far där det stod.. X har nu räknat upp sakerna som han skulle ha .
Han undrar om kuvertet med 4000 kr som stod vid sängen kom med.???
Då kände jag en enorm ilska, men givetvis icke förvånad över X agerande.
Här var jag helt normal och packade hans skit på ett schysst sätt , och så kommer de och frågar om pengar som inte funnits...
Typiskt drag från X.
Precis som anmälan till soc ang att jag inte kunde sköta mina barn.
Anmälan som kom från X när han satt i fängelset.
Han måste hela tiden komma på något nytt att nypa åt mig.
Messen som kom så fort han blivit släppt nu vittnar bara om hur "tokigt" allt är. .
Det var ju inge direkta hot, utan inbjudningar.
Undrar om X familj och vänner inser att deras X behöver vård?
Hade jag blivit ombedd idag att packa X saker, hade jag hyrt en container , kastet in allt jag hittat och kört den till returpunkten.
Jag hade väl kunnat ta det straffet jag ev hade fått.
Kan inte blivit så hårt för mig.
Kan man psyka ner någon fullständigt, , slå, sparka ,spotta, dra och slita i någons hår, ljuga för sin omgivning, ljuga för sin partner och ta ifrånnågon sitt liv utan att straffas hårdare än 8 månader inlåst utan nytta.Och dessutom vara "precis" som innan , precis som om inget hade hänt....
...då skulle jag nog kunnat kasta skiten utan att ha dåligt samvete.
Tänka sig att jag ändå hade svårt med den här boken jag fann i sonens rum.
Sonen hade även ett spel som han fått av X.
Han sa : mamma måste jag kasta spelet jag fick av X ?
Jag svarade , nej det behöver du inte .Det är ju ditt.
Det kallas att man är mänsklig tror jag.
X behandlig av mig var långt ifrån mänsklig.
Och att det finns människor där ute som står upp för sin vän gör mig sorgsen.
Inte arg , inte frustrerad, men sorgsen.
För snart är "filmen" igång igen, men då med en annan huvudperson än mig.
Jag har hoppat av.
Gett mig av långt från filmens värld.
För när min tanke tänker tillbaks så var det som i en film.Så overkligt.
Jag blev väckt, om en för sent.
Men jag vaknade till livet igen..
Vänskap
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Prenumerera
2 kommentarer:
Du är så fantastiskt duktig på att skriva Nilla. Blir både sorgsen och imponerad.....imponerad av din STYRKA...jag vet att jag sagt det 1000 gånger innan :-) Sorgsen över allt vidrigt du har fått utstå pga Mr X samt att ingen kan "fånga" X ge honom den vård han är i behov av för att inte förstöra ännu fler personers tillvaro.
Stor KRAM till dej <3 Kattis
Jag fick höra om din blogg från en annan ... Jag har varit med om samma sak, inte i närheten av det du gått/går igenom. När jag fick höra om din blogg och ditt öde sa jag att jag kan inte läsa.. Jag kan inte läsa om någon annans kamp ur detta.
Men nu läser jag och du ger mig styrka. Det är många år sedan jag blev utsatt men det kommer för alltid att finnas i mitt minne. Jag minns hur värdelös jag kände mig.
Idag har jag ett underbart liv men en mörk historia som jag bär med mig. Det konstiga är att det inte syns utåt, det syns inte på dina bilder och det syns inte på mina bilder att vi bär på detta.
Jag skulle aldrig ha gissat att du blivit utsatt för misshandel genom att bara titta på dina glada bilder. Naturligtvis så syns det på blåmärkena..men du vet hur jag menar.
Jag förstår din frustration, jag har suttit i rättegång och försökt att föklara och tvingats att berätta ingående om vad jag blev utsatt för. Medan han satt och log, det äcklar mig... Jag blir så arg att jag får ont i magen när jag tänker på hur ditt X beteer sig. Hur han inte fattar att han är sjuk, hur hans familj inte kan se eller erkänna att han behöver hjälp! Det gör mig skit arg, så arg att jag bara vill skrika rakt ut.
Mitt X insåg inte heller vad han gjort och inte handfamilj heller, de ansåg att jag överdrev, det var ju jag som "gått" in i hans hand osv... Hur går man in i någons knytnäve?? Det fattar jag inte. Och hur kan man ens tro att det är möjligt att få blåmärken genom att gå in i någons knytnäve?? Det som nästan gör mig mest förbannad tror jag är de anhörigas och vänners dumhet, hur kan man inte se att han är sjuk?? Ditt X fattar väl inte bättre själv antar man.. Men dom, de måste ju vara lite friska åtminstone någon av dom?
Gud det här blir långt men jag är bara tvungen att säga att du är så stark och han får inte komma åt dig igen. Han får inte göra illa mer.
Tack för att du delar med dig av dina upplevelser, tack det ger mig styrka även om jag har tänkt mycket på det jag gått i genom under tiden som jag har läst din blogg...
Men det är nyttigt för mig också =) att gå igenom det som hänt..
Så tack! Kram
Skicka en kommentar