tisdag 25 september 2012

1177



Jag ringde 1177.

Jag sa -Hej , jag tror att jag är sjuk.

Rösten från 1177 frågade vad som var fel.
Rösten var en hon , i som jag gissar 50 års åldern.
Jag svarade: Trött och extrem huvudvärk, ont i leder och ännu mer trött.
1177 ställde massor frågor som , 

Kräks du ?
Mår du illa ?
Är du förkyld ?
Har du hosta?
Äter du några mediciner ?
Sover du ordentligt ?

Jag svarade Nej.
Nej, jag är inte förkyld, jag äter inga tabletter.
Och ja, jag sover.
Jösses, JA , jag sover.

1177 kunde inte ställa någon diagnos på telefonen, men hon hänvisade till 
City hälsans dropp in tider dagen efter mellan kl 08.00 - 9.30.

Okej sa jag.
Jag testar i morgon.

Men så innan 1177 la på så frågade hon- Du är inte deprimerad, eller ledsen för något ?
Jag blev plötsligt yr och sa - Jo, det är klart, ledsen är jag.
Min mamma dog för några veckor sedan.
Jag är fylld av sorg . Hela jag.
Det gör ont.

1177 var tyst några sekunder sen sa hon- Vad bra att du nämnde detta.
Symptomen du nämner kan vara sorg.
Vi pratade, hon och jag ganska länge efter detta.

Hon gav mig råd som att promenera, ta luft och umgås med människor jag tycker om.
Jag sa,  tack, det ska jag göra.

Mitt i sorgen så har jag glömt bort mig själv.
Jag har sörjt på mitt sätt.
Jag har känt, gråtit, svurit, skrikit och sovit.
Inte trodde jag att det kunde sätta sig fysiskt.

Rätt eller fel att gå undan, jag vet inte.
Men nu är det dags för att gå en lång promenad med någon jag tycker om.

Tack 1177 ♥


4 kommentarer:

Anonym sa...

ännu en gång kommer tårarna när jag läser dina ord<3

Åsa sa...

Jag vet precis hur du har det. Har varit med om mycket av det du genomlider. Det är bra att du släpper ut allt och det är nog en sak du fått lära dig efter ditt destruktiva förhållande och all denna erfarenhet gör att du låter allt komma ut nu och inte håller det inom dig. För du har lärt dig av dina misstag och hällt allt för mycket allt för länge inom dig. Det är konstigt men jag tror våra kära kan välja när de vill somna in din mamma valde nu nu när hon kunde släppa taget om dig nu när hon vet att du ,år bättre och är trygg. Precis så var det med min mamma hon såg till att jag kom hem från mitt dåliga förhållande och när jag väl var hemma då kunde hon släppa taget och somna in. Kampen var över hon orkade inte mer. Önskar dig allt gott. Kram

Pernilla sa...

Tack ..det var fint skrivet Åsa..Kram

Cici T sa...

Hej Pernilla

Jag har inte läst din blogg på väldigt länge. Jag hade inte en aning om att din mamma gått bort nu. Jag beklagar verkligen det du går igenom.
Hoppas du kan få må bättre snart, du har haft alldeles för mycket och det borde verkligen få vara din tid och tur att ha ndet underbart.

Tänker på dig

Kramar <3

Välkommen

Välkommen till min blogg!

Här kommer ni bla kunna läsa om hur jag gick vidare i livet efter ett snedtramp. Att hitta glädjen i livet och att lära sig att peppa sig själv till det bättre. Allt går om man vill. Bara man ger sig fanken på det! Jag kommer också att skriva om inredning, glädjeämnen och den vackra stad jag bor i.. . Take it or leave it...




Prenumerera