torsdag 5 januari 2012
Lite ledsen och MYCKET ARG
00:59
En aningen sorglig dag har precis tagit slut.
Många tankar och mycket ilska.
Har ni någon gång varit på en anställningsintervju och blivit ombedd att beskriva era starka sidor och era svagheter.?
Tror de flesta av oss oftast då kan lyfta fram våra positiva sidor. Vi är stresståliga, samarbetsvilliga,lätt att passa tider och vi brinner för just det här jobbet.
Sen kommer frågan om våra svagheter och man klämmer kanske fram att : ibland kanske jag pratar för mycket:).
Det krävs mod och styrka att lyfta fram sina goda sidor OCH sina svagheter.
Men när man sitter i terapi, hos kurator, hos läkare eller psykologer och frågan kommer igen, då uteblir svaren.
Jag har ju besökt ett gäng människor som jag trott skulle kunna hjälpa mig från min cirkus.
Men som jag nu förstått inte hjälpte mig alls.
Vet i alla fall att alla jag besökte ställde mig frågan :
Vad har du för starka sidor ?
Ehh, jag ?? Starka sidor, jo , jag är väl snäll.
Och jag vet så väl, att jag just är snäll. Men att säga att man är snäll det låter som om man sitter där och tar emot, och det var precis vad jag gjorde.
Men jag ville ju vara snäll.
Min första kurator jag besökte sa förvisso : Pernilla, sluta vara så snäll, du har ingen vinning av det.
Jag tyckte hon var knäpp, vad var det för fel med att vara snäll ???
I dag 4 år senare kan jag ändock förstå hennes innebörd av vad hon sa.
Vi bor i Sverige och har ingenting egentligen för att vi är snälla.
Förutom , förståss och självklart snälla mot de människor som vi verkligen håller av .
Jantelagen är vidrig tycker jag ..Men typisk svensk.
Och det där första : Du ska inte tro att du är någon. Vad är det för jä..kla påhitt.
Klart man måste få känna att man ÄR någon.
Jag vet efter min resa att jag ÄR någon, och jag vet även att jag är snäll.
Det jag däremot har lärt mig är att det hjälper aldrig att jag är snäll , om jag inte får ngt tillbaks.
Idag när jag skulle åka iväg till jobbet , så hade X lämnat blommor till mig utanför mitt hus.
Hallåå!!!!Han har kontaktförbud.. Han har inte förstått något alls.
Jag blir så ARG och frustrerad och helt oförstående.
Förvisso icke förvånad över X övertramp, men en smula förundrad över hand EGENTLIGA tillstånd.
Han har tre barn att ta hand om, och han är såå sjuk .
Jag hade messat tidigare en , och jag messade igen om blommorna. Så jag fick ett svar.
Jag fick ett sms av en från hans sida så att säga .
Det stod bla : Att hämnas förgiftar en människa.
Och paletten föll ner för mig fullständigt.
Beteé dig du som ett svin, precis som du vill.
För här finns inte längre något motstånd eller tanke på hämnd.
Jag har dock aldrig försökt att hämnas på X .
Jag har bara försökt att få laglig jäkla rätt till ett drägligt liv.
Att det där jävla aset sitter i domstol och förnedrar mig inför mig och hela min familj ger mig rätt att åtminstone kräva att han ska lämna mig ifred.Och mina barn.
Han anmälde mig till soc, undrar vem av oss som skulle anmälas egentligen ???
Inte ens efter månader bakom lås och bom , kan han lämna mig ifred.
Och hans "sida" eller vad man ska kalla dem, säger med andra ord att jag ska lägga mig ner, och att jag får sköta mina problem med X själv.Jag har åtminstone försökt att förändra. Jag har försökt så mycket jag kan, att X skulle få vård istället för det straff han fick.
Så att han kanske , kanske skulle kunna fungera som en bra far till sina barn.
Det är väl en rättighet barn har , eller ???
Jag har helt enkelt varit för snäll, igen.
Men den här gången till ingen nytta alls.
Jag har försökt att varna, bry mig och hjälpa människor , som tydligen tycker att det är mycket enklare att sluta bry sig och lägga locket på , än att försöka få till en förändring.
( Om man gör som man alltid har gjort , så får man mer av det man redan har )
Vill inte ens tänka tanken på att X snart lagt hand på en ny kvinna.
Vem tar det ansvaret ?
X är inte kapabel till att förstå det själv, även om det mest självklara är att man ansvarar för sina egna handlingar.
Men han ansvarar ju inte för något!!!
Men ingen kan i alla fall aldrig komma och säga att jag inte försökte få till en förändring ang X.
God natt och kramar ..
Jag skippar Jantelagen och vågar påstå att jag ÄR en snäll människa och jag ÄR bra på massor av saker och jag vill verkligen att det ska kännas att jag bryr mig om väldigt många, på ett äkta och uppriktigt sätt.
Feghet ställer frågan: Är det tryggt? Bekvämlighet ställer frågan: Är det artigt? Fåfängan ställer frågan: Är det populärt? Men samvetet ställer frågan: Är det rätt? Och det kommer en punkt när man måste inta en position som varken är trygg, artig eller populär; man intar den för att ens samvete säger att det är rätt.
Många tankar och mycket ilska.
Har ni någon gång varit på en anställningsintervju och blivit ombedd att beskriva era starka sidor och era svagheter.?
Tror de flesta av oss oftast då kan lyfta fram våra positiva sidor. Vi är stresståliga, samarbetsvilliga,lätt att passa tider och vi brinner för just det här jobbet.
Sen kommer frågan om våra svagheter och man klämmer kanske fram att : ibland kanske jag pratar för mycket:).
Det krävs mod och styrka att lyfta fram sina goda sidor OCH sina svagheter.
Men när man sitter i terapi, hos kurator, hos läkare eller psykologer och frågan kommer igen, då uteblir svaren.
Jag har ju besökt ett gäng människor som jag trott skulle kunna hjälpa mig från min cirkus.
Men som jag nu förstått inte hjälpte mig alls.
Vet i alla fall att alla jag besökte ställde mig frågan :
Vad har du för starka sidor ?
Ehh, jag ?? Starka sidor, jo , jag är väl snäll.
Och jag vet så väl, att jag just är snäll. Men att säga att man är snäll det låter som om man sitter där och tar emot, och det var precis vad jag gjorde.
Men jag ville ju vara snäll.
Min första kurator jag besökte sa förvisso : Pernilla, sluta vara så snäll, du har ingen vinning av det.
Jag tyckte hon var knäpp, vad var det för fel med att vara snäll ???
I dag 4 år senare kan jag ändock förstå hennes innebörd av vad hon sa.
Vi bor i Sverige och har ingenting egentligen för att vi är snälla.
Förutom , förståss och självklart snälla mot de människor som vi verkligen håller av .
Jantelagen är vidrig tycker jag ..Men typisk svensk.
- Du skall inte tro att du är något.
- Du skall inte tro att du är lika god som vi.
- Du skall inte tro att du är klokare än vi.
- Du skall inte inbilla dig att du är bättre än vi.
- Du skall inte tro att du vet mer än vi.
- Du skall inte tro att du är förmer än vi.
- Du skall inte tro att du duger till något.
- Du skall inte skratta åt oss.
- Du skall inte tro att någon bryr sig om dig.
- Du skall inte tro att du kan lära oss något.
Och det där första : Du ska inte tro att du är någon. Vad är det för jä..kla påhitt.
Klart man måste få känna att man ÄR någon.
Jag vet efter min resa att jag ÄR någon, och jag vet även att jag är snäll.
Det jag däremot har lärt mig är att det hjälper aldrig att jag är snäll , om jag inte får ngt tillbaks.
Idag när jag skulle åka iväg till jobbet , så hade X lämnat blommor till mig utanför mitt hus.
Hallåå!!!!Han har kontaktförbud.. Han har inte förstått något alls.
Jag blir så ARG och frustrerad och helt oförstående.
Förvisso icke förvånad över X övertramp, men en smula förundrad över hand EGENTLIGA tillstånd.
Han har tre barn att ta hand om, och han är såå sjuk .
Jag hade messat tidigare en , och jag messade igen om blommorna. Så jag fick ett svar.
Jag fick ett sms av en från hans sida så att säga .
Det stod bla : Att hämnas förgiftar en människa.
Och paletten föll ner för mig fullständigt.
Beteé dig du som ett svin, precis som du vill.
För här finns inte längre något motstånd eller tanke på hämnd.
Jag har dock aldrig försökt att hämnas på X .
Jag har bara försökt att få laglig jäkla rätt till ett drägligt liv.
Att det där jävla aset sitter i domstol och förnedrar mig inför mig och hela min familj ger mig rätt att åtminstone kräva att han ska lämna mig ifred.Och mina barn.
Han anmälde mig till soc, undrar vem av oss som skulle anmälas egentligen ???
Inte ens efter månader bakom lås och bom , kan han lämna mig ifred.
Och hans "sida" eller vad man ska kalla dem, säger med andra ord att jag ska lägga mig ner, och att jag får sköta mina problem med X själv.Jag har åtminstone försökt att förändra. Jag har försökt så mycket jag kan, att X skulle få vård istället för det straff han fick.
Så att han kanske , kanske skulle kunna fungera som en bra far till sina barn.
Det är väl en rättighet barn har , eller ???
Jag har helt enkelt varit för snäll, igen.
Men den här gången till ingen nytta alls.
Jag har försökt att varna, bry mig och hjälpa människor , som tydligen tycker att det är mycket enklare att sluta bry sig och lägga locket på , än att försöka få till en förändring.
( Om man gör som man alltid har gjort , så får man mer av det man redan har )
Vill inte ens tänka tanken på att X snart lagt hand på en ny kvinna.
Vem tar det ansvaret ?
X är inte kapabel till att förstå det själv, även om det mest självklara är att man ansvarar för sina egna handlingar.
Men han ansvarar ju inte för något!!!
Men ingen kan i alla fall aldrig komma och säga att jag inte försökte få till en förändring ang X.
God natt och kramar ..
Jag skippar Jantelagen och vågar påstå att jag ÄR en snäll människa och jag ÄR bra på massor av saker och jag vill verkligen att det ska kännas att jag bryr mig om väldigt många, på ett äkta och uppriktigt sätt.
Feghet ställer frågan: Är det tryggt? Bekvämlighet ställer frågan: Är det artigt? Fåfängan ställer frågan: Är det populärt? Men samvetet ställer frågan: Är det rätt? Och det kommer en punkt när man måste inta en position som varken är trygg, artig eller populär; man intar den för att ens samvete säger att det är rätt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Prenumerera
1 kommentarer:
Håller fullständigt med dig/Kramar från en annan Pernilla!
Skicka en kommentar