tisdag 17 januari 2012
Försök förstå..
01:42
När anses man vara våldsam ?
Jag googlar och hittar : Den som rör, kräver eller använder mycket "fysiskt" våld.
Jag tänker att det borde finnas med psykiskt med, men förstår att det är två skilda saker.
I dag har jag funderat på hur X definierar sig själv .
Som våldsam eller ?
Vet inte om det går som våldsam att sparka någon som inte kan försvara sig, och dessutom skratta samtidigt.
Jag vet inte om det kallas att vara våldsam att släpa mig över golvet, dragandes i mitt hår.
Jag vet inte om det kallas att vara våldsam att stampa medvetet på min fot så den blir blå?
Eller om X var våldsam när han spottade mig i ansiktet med snus i munnen och sedan kletade ut det några varv.
Eller jag vet, jag vet att det var våld. Jag var där, jag kände, jag fick ta , jag tog och tog och tog.
Men hur ska ni kunna förstå ?
Hur ska jag få er att känna ?
Hur kommer man tillräckligt nära för att känna ?
Hur berör man människor som inte verkar beröras ?
Jag önskar att ni varit här, att ni stod bakom en dörr och hörde och såg.Då HADE NI KÄNT ..
Jag vet inte , men jag tror att man måste ha varit där, först då kan man känna.
Rädslan, skammen, ångesten , sorgen och ilskan.
Hur definierar X vänner X s totala ner psykning av mig som värdelös människa.
Hur tänker man, hur tänker de?
Jag undrar om det kan sägas att X var våldsam när han i flera timmar gick runt i mitt hus och skrattade, hånade och smutskastade mig ,medans jag gjorde tafatta men ändå försök till att försvara min heder.
Mina telefoner som X hade sönder när jag försökte kalla på hjälp, mina försök att ta mig ut eller iväg från huset med X efter mig som skrek något verbalt elakt av värsta sort : Ska du springa med den där feta kroppen, alla skrattar åt dig Fetto..!!
De ggr jag tog mig in i bilen kunde X följa efter och göra försök att preja mig av vägen.
Eller så låste jag bilen och han stod kvar och skrek utanför , och spottade på rutorna.
Ska jag kalla X våldsam , eller ska jag kalla X sjuk?
Jag vet i alla fall att många av X vänner har egna döttrar.
Kan de tänka sig in i min situation kanske när deras döttrar växer upp.?
Tror inte de skulle vilja sitta i Tingsrätten och höra dottern som varit liten för dem, blivit stor, och träffat fel man. När ens barn öppnar munnen och berättar att den som de försökt älska, aldrig ens har försökt att älska henne, han har ägnat sig åt något helt annat.
Nämligen att överleva sin ångest själv, genom att ta ut den på henne.Slag, sparkar och kränkning.
Det är så lätt hänt och det kan drabba vem som helst.
Jag försökte älska X .
Har ni tyckt om eller älskat någon som inte varit besvarad ?
Visst gör det ont?
Jag trodde ju att X älskade mig. Bara jag var lite snällare.
Jag ville ju att X skulle vara så där vanlig och normal, som han var bland andra.
Och visst är det väl svårt och lite läskigt att den mest "normala " kan vara den minst normala.
Och jag googlar på normal och beteende: Beteenden kan antingen vara medfödda eller inlärda. '
Jag undrar om X beteende att kränka , håna och psyka mig var medfött eller inlärt ?
Jag har ett några sekunder långt ljudklipp där jag säger mitt efternamn:
Jag säger till X : mm det är mitt efternamn , varvid X svarar;
mm , fast jag kallar dig det när jag ska förnedra dig.
Vad säger man om det ?
Våldsamt, kränkande eller sjukt ?
Jag säger, försök att älska en människa som älskar dig
inför hela världen 50 % av tiden, och som resterande 50 %
av tiden gör allt för att du ska må så dåligt som möjligt.För
det var precis så det var. Jag försökte att X skulle älska mig
100 % .
Men vad jag fick var att jag tappade 100 % av mig själv.
Var det värt det ?
Självklart inte .
Varför skriver jag det här ? Jo, för jag vill att ni ska känna några % av det vansinne som man så lätt kan dras in i när man tror att man älskar. Fel människa.
Var öppna på er omgivning, skydda era barn.
Reagera om något är fel. Prata , berätta , lyssna, bry er.
Nästa ggr kanske det drabbar någon nära dig.
Kram och godnatt.
Min dag har för övrigt varit ganska bra faktiskt.
Jobb,pyssel hemma, och avslutningsvis lite hår fix hemma hos bästa vännen.
Zzzzzzzzzzzov Gott
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Prenumerera
3 kommentarer:
Nej man kan aldrig helt förstå, men man kan ändå läsa och försöka ta in allt det du skriver och försöka känna och se i bilder då blir det så verkligt som det bara kan bli.
Det man aldrig kan förstå är de som är kring X, hur rättfärdigar dom att "hålla honom om ryggen". Det är så fel!! Hur kan dom leva med sig själva? tänk om eller när det händer nästa tjej, då är dom ta mig f-n lika skyldiga. Ursäkta språket men jag blir så upprörd och beklämd över hur det är. Om bara en enda av hans vänner eller släkt kunde resa sig upp och säga det är inte OK så tror jag fler skulle våga följa...
Tack Pernilla för att Du fortsätter prata om det här, vi är många som läser.
Jag har själv en dotter och försökte se det du förklarar framför mig om det var hon. Man mår illa! Så glad för dig att du är därifrån och må ingen annan tjej hamna i X klor igen.
kramar mia
Jag känner sorgen och ilskan kan såklart inte känna allt du känt, kan bara ana lite av det och bara det får mig otroligt tagen! Känner mig även lite orolig för din skull, nu när han är ute och bryter mot kontaktförbuden...borde han inte åka in igen direkt då? Hoppas han kunde dra dit pepparn växer, helst inlåst resten av livet då jag har svårt att se hur en sån människa nånsin kan bli "frisk", tror nog på alternativet att det är medfött, på nåt vis, tyvärr. Fortsätt kämpa och var stark och njut av nya livet, busa o gosa så mycket som möjligt med dina sötnosar, barnen ger oss kraft! Tusen styrkekramar från mig!
Jag läser era kommentarer..TACK för er tid, och tack för att ni försöker förstå..Kärlek//Pernilla
Skicka en kommentar