torsdag 1 december 2011
Att aldrig glömma...
Måste få börja med att tacka er som läser och följer min resa här..Överväldigande ..TACK.
Tack för alla era kommentarer och mail, som driver mig framåt och gör mig påmind om att jag hjälper genom att ventilera mig..
Vissa dagar känns som igår och vissa dagar känns det som om allt jag skriver om aldrig har hänt eller hände för mycket länge sedan. Det är en underlig känsla.
Ni som varit med om något destruktivt eller traumatiskt vet nog hur jag menar.
Det är så overkligt ibland.
Jag lyssnar ju mycket på musik och främst då i bilen..I bland poppar man till Rix Morronzoo, och ibland fylls bilen av toner av Lisa Ekdahls " Hon förtjänar hela himlen"..
Jag verkligen ÄLSKAR den sången, men den biter även tag i mig och då kan det gör ont.
Det är då jag blir påmind om HUR illa det egentligen var, och jag tror att en liten del av mig alltid kommer ha kvar den där känslan.
Men för att "vakna till och fortsätta läka , när HELA jag skriker att jag vill framåt, så måste jag påminna mig själv ibland, stanna upp och försöka inse att det verkerligen är JAG som har varit med om allt som hänt mig.
Kan låta aningen tokigt , tänker ni kanske , varför inte bara se framåt ?
Försöka lägga allt i ryggsäcken, dra upp dragkedjan, och hänga in den längst in i garderoben.
Jag önskar att det vore så "enkelt", men för att jag ska läka så måste jag acceptera det som hänt , eller inte acceptera att det hänt i ordets bemärkelse, utan acceptera att det som hände nu är en del av mig.
För att kunna gå vidare , så ska jag aldrig glömma , jag ska påminna mig själv hur illa det var och hur marken försvann under mina fötter.
Det är först då, som jag kommer att , bit för bit , steg för steg kunna glädjas över vilken styrka jag egentligen har och hur mycket som är viktigt i mitt liv, och hur ofantligt mycket som jag verkligen har att vara LYCKLIG över..
När jag lyssnar på Lisa Ekdahls fantastiska stämma,så förstår jag , jag känner och jag minns. Hela jag "gråter inom mig " Men det är också då som jag inser vilken resa jag gjort, hur illa X gjorde mig och hur långt ner han hade stampat mig.Men jag tog mig upp, och jag minns så många gånger att jag tänkte : Nu ger jag upp. Nu skiter jag i allt , för det gör så Jävla ont. En olidlig smärta.
Men jag gav inte upp, jag gjorde något helt annat. Jag använde mig av de där krafterna som man inte tror man har, men tro mig, när ni behöver dem, så kommer ni att upptäcka att de finns där, även för ER ..
X påstod ju alltid att det var jag som var sjuk, att det var jag som var konstig och ensam.
Jag bevisade något annat genom att vinna i Tingsrätt och i Hovrätt.
Jag bevisade att jag hade något att komma med, att det inte är tillåtet att ta ifrån någon ens mänskliga rättighet till ett tryggt liv. Jag har gjort mig fri ...
En del av texten, som taget ur mitt liv ..
Du sa att hon var så svår,
rent omöjlig att förstå
Det kan nog tänkas du har rätt,
mellan er två var det så
Men nu vill du åberopa brott
Och nu säjer du i raseri,
att den förräderskan har gått
Jag säjer hon har gjort sig fri
Hon har gjort sig fri.
God natt och sov så väldans gott med er.
Godmorgon och ha en underbar dag..
Kramar Pernilla
Tack för alla era kommentarer och mail, som driver mig framåt och gör mig påmind om att jag hjälper genom att ventilera mig..
Ni som varit med om något destruktivt eller traumatiskt vet nog hur jag menar.
Det är så overkligt ibland.
Jag lyssnar ju mycket på musik och främst då i bilen..I bland poppar man till Rix Morronzoo, och ibland fylls bilen av toner av Lisa Ekdahls " Hon förtjänar hela himlen"..
Jag verkligen ÄLSKAR den sången, men den biter även tag i mig och då kan det gör ont.
Det är då jag blir påmind om HUR illa det egentligen var, och jag tror att en liten del av mig alltid kommer ha kvar den där känslan.
Men för att "vakna till och fortsätta läka , när HELA jag skriker att jag vill framåt, så måste jag påminna mig själv ibland, stanna upp och försöka inse att det verkerligen är JAG som har varit med om allt som hänt mig.
Kan låta aningen tokigt , tänker ni kanske , varför inte bara se framåt ?
Försöka lägga allt i ryggsäcken, dra upp dragkedjan, och hänga in den längst in i garderoben.
Jag önskar att det vore så "enkelt", men för att jag ska läka så måste jag acceptera det som hänt , eller inte acceptera att det hänt i ordets bemärkelse, utan acceptera att det som hände nu är en del av mig.
För att kunna gå vidare , så ska jag aldrig glömma , jag ska påminna mig själv hur illa det var och hur marken försvann under mina fötter.
Det är först då, som jag kommer att , bit för bit , steg för steg kunna glädjas över vilken styrka jag egentligen har och hur mycket som är viktigt i mitt liv, och hur ofantligt mycket som jag verkligen har att vara LYCKLIG över..
När jag lyssnar på Lisa Ekdahls fantastiska stämma,så förstår jag , jag känner och jag minns. Hela jag "gråter inom mig " Men det är också då som jag inser vilken resa jag gjort, hur illa X gjorde mig och hur långt ner han hade stampat mig.Men jag tog mig upp, och jag minns så många gånger att jag tänkte : Nu ger jag upp. Nu skiter jag i allt , för det gör så Jävla ont. En olidlig smärta.
Men jag gav inte upp, jag gjorde något helt annat. Jag använde mig av de där krafterna som man inte tror man har, men tro mig, när ni behöver dem, så kommer ni att upptäcka att de finns där, även för ER ..
X påstod ju alltid att det var jag som var sjuk, att det var jag som var konstig och ensam.
Jag bevisade något annat genom att vinna i Tingsrätt och i Hovrätt.
Jag bevisade att jag hade något att komma med, att det inte är tillåtet att ta ifrån någon ens mänskliga rättighet till ett tryggt liv. Jag har gjort mig fri ...
En del av texten, som taget ur mitt liv ..
Du sa att hon var så svår,
rent omöjlig att förstå
Det kan nog tänkas du har rätt,
mellan er två var det så
Men nu vill du åberopa brott
Och nu säjer du i raseri,
att den förräderskan har gått
Jag säjer hon har gjort sig fri
Hon har gjort sig fri.
God natt och sov så väldans gott med er.
Godmorgon och ha en underbar dag..
Kramar Pernilla
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Välkommen
Här kommer ni bla kunna läsa om hur jag gick vidare i livet efter ett snedtramp. Att hitta glädjen i livet och att lära sig att peppa sig själv till det bättre. Allt går om man vill. Bara man ger sig fanken på det! Jag kommer också att skriva om inredning, glädjeämnen och den vackra stad jag bor i.. . Take it or leave it...



2 kommentarer:
Är så glad för din och barnens skull att du gjorde det....tog dig loss....blev fri....du verkar vara en sån härlig person och underbar mamma! Ta hand om er på bästa sätt, många kramar till er alla.
TACK Malin , det värmer att höra..Kram
Skicka en kommentar